FORTFARANDE FÖRUNDRAD ÖVER STATISTIKEN. hehe, tack för att någon åtminstonde klickar sig in.

EN HÅRD DJUP STOL. den är för hård och för djup. inte ens tre kuddar gör det mjukare. träsmak i rumpan efter tio minuter.

TVÅ LEKTIONER, TYP TVÅ OCH EN HALV TIMMA. varje måndag. det var så skönt att kunna ha all tid och kunna ströva runt på götgatan. shoppa och fika. utan att det blev sent eller kändes stressat. jag lär ju ha ett fåtal hundralappar kvar. väskan blir tyngre och den rosa plånboken allt lättare. det var nog bra grejer iaf.

MED DROPPANDE HÅR STÄLLDE JAG MIG BALANSERANDES PÅ TÅ FRAMFÖR SPEGELN. med saxen i handen. måttade lite med ögonen. av med det. bort med det. mitt hår har inte varit sigsjälv den senaste tiden. det behövde släppa några centimeter. det är fortfarande blött och jag har ingen aning om hur det blev. 10 centimeter kanske. om ett tag vilja klippa lika mycket till. förnya förändra förbättra. gonatt.

DET VAR LIKSOM SÅ BRA. så fint och mysigt liksom. dock dryga korta tjocka tanter som var allergiska för rök.

JAG FÖLJDE EN VIT FJÄRIL UPPFÖR GRUSGÅNGEN TILL DEN BLÅA DÖRREN. ett flygplan dånade ovanför huset. ja, lite för nära, jag blir så rädd för förnärflygande flygplan. kaffet i den mångfärgade koppen innehåller ingen mjölk. äpplet lutar sig mot bordskanten, halvätet, det har börjat oxidera. marken som borde vara ren och fylld med gula blommor börjar fyllas på av gula löv istället.

OM EN VECKA SITTER JAG MED ETT GÄNG. närmare bestämt 54 bilder i min hand. kommer sakna och skratta, ja främst skratta. ena kameran som var laddad med emmabodabilder. och den andra med mestadels portugal. och även stockholm. jag längtar oerhört.

TVÅ LEKTIONER OCH STADSHÄNG. bakom varsina solglasögon spatserade jag ida och jossan längs söders gator. lite standard, monki och weekday på götgatan. för att sedan traska till hornsgatans alla secondhndbutiker. en poncho och en tshirt(där armarna kipptes av) landade i en stor påse och axlarna blev trötta och krampaktiga.

DET KÄNNS OKEJ. ja det känns ganska bra att börja skolan igen. faktiskt. vi fick scheman och fick hälsa på två nya tjejer i klassen. imorgon tänkte jag åka in till stan, om jag så måste åka själv, och köpa en kaffe och kolla i fina secondhand butiker.

JAG TÄNKTE BESKRIVA MIGSJÄLV SOM TANKSPRIDD. det lät rätt men betydelsen var helt fel. jag kan inte påstå att jag varken är okoncentrerad eller disträ.

IGÅR VAR DET FEST I FESTTÄLTET HOS AMANDA. det var storm ute och jag gick och la mig genomblöt. med det var så sjukt kul och vi dansade massa.

JAG KAN INTE LÅTA BLI ATT SMÅSKRATTA ÅT MIGSJÄLV SÅHÄR I EFTERHAND. jag måste sett så lustig ut trampandes genom vattenpölar i mina svarta docs. det småregnade ju bara. det skulle ju ändå sluta regna snart. jag tar en promenad från riche till slussen efter att ha serverat en sen lunch till min bror och två vänner och själv ha avnjutit en kopp kaffe. jag har ju min tunna svarta sjal i värsta fall. så mycket värre kan det inte bli. där stod jag under ett stort träd med ett dussin andra människor som väntade på att skyfallet skulle upphöra en bit från berns. jag tänkte inte längre. jag slängde min sjal runt huvudet och gick snabbt genom spöregnet. rött. ljus. vid. varje. övergångsställe. jag hade nu vänt, avvikt från planen att gå och istället gick raka vägen till östermalmstorgs tunnelbana. som en olycklig droppande hund ställde jag mig i trängseln på tåget. jag hade svårt att andas och kände hur vattendropparna letade sig ner i nacken och under jackan. under tröjan. det var sol i gamla stan. och i slussen. det var en regnbåge på andra sidan vattnet.

JAG HAR JOBBAT OCH TRÄFFAT IDA IDAG. druckit otaligt många koppar kaffe på jobbet. åt macka i gamla stan och pratade på café mineur med ida. nu ska jag sova lite. och kolla på skins. hejdå.

VÄCKT AV EN SKÄLLANDE HUND. leo gör ingenting. han trycker in hörlurarna och höjer volymen. fortsätter spela. brrr. brrrr. brrr. jag väcks nu stället av att leo smsar mig från nedervåningen. klockan gick 20 minuter för tidigt och de orangea siffrorna visade att klockan bara var en bit innan tolv. somnar om och väcks av det där vibrerandet på nattduksbordet igen. mamma vill att jag går ut med wendy.

JAG LIGGER UTSLAGEN PÅ SOFFAN UTAN BYXOR I EN GRÅ FARFARSTRÖJA OCH BULLE-PÅ-HUVET-À-LA-EMMABODA. jag är så sugen på att sitta på en trång balkong någonstans på söder och tare lugnt liksom. jag vill lägga mig på golvet och kolla på skins. jag ser inte fram emot att jobba onsdag till fredag, men tiderna var hyffsade och det blir väl soft att casha in lite.

EFTER TVÅ DAGARS SOFFHÄNG MED KAFFE OCH DATOR LA JAG BENEN PÅ RYGGEN. haha, det är så knasigt, känslan av att sätta den röda plastfickan mot den lilla blåa ytan och höra blippet igen. kliva på buss och befinna sig i slussen igen. i stan. i stockholm. åka tunnelbana efter tunnelbana. se staden försvinna i mörker och gnistrande lampor. hannah, amanda, harriet, jossan och jag letade efter någon mysig servering. mycket var fullt och vi slog oss ner på baresso. åt och skrattade till minnen från emmaboda. att försöka åka vidare gick inge bra. vi ställde oss uppe vid katarinahissen och förundrades av den vackra vyn. bussen hem för att möta upp lite killar. vandrade hem i skurus backar och slutade i min stuga. jag minns inte så mycket för jag var trött. hehe.

FÖR ETT HALVÅR SEDAN LÄSTE JAG EN BRA MENING I EN BLOGG. jag hade sparat den och hittade nu den i ett virrvarr av citat. jag ville använda det. för jag är i någon förjävligt jävla snuskig håla just nu. en håla av tankar som inte vill lämna min hjärna. jag vill sätta på mig den ljusgråa luvtröjan med en jeansjacka över. sittligga i en däckgunga och prata med de gnisslande kedjorna. viska hur jag känner. och ingen kommer behöva lyssna.

"Tänkte att i natt sitter jag nog i fönstret och röker, eller skissar i ett randigt block utan sudd. Är svår. Och bara allmänt levande."

JAG SKA REDIGERA LITE MOBILBILDER NU. det blir väl en bunt från den senaste månaden. lär slänga in bilder i gamla färglösa inlägg som de två senste. hihi.

JAG BÖRJAR SAKNA GAMLA RUTINERNA. vakna efter lunch och äta något som då ska kallas frukost. starbucks-muggen fylld med kaffe. sitta med snabbt internet, liksom fördriva tiden med ingenting. ta spontana fikor i stan och promenera runt i stockholms gränder och hålor. jag saknar att dra upp det stora rödrutiga duntäcket över öronen innan jag somnar i ett svalt stökigt rum. ta den opumpade cykeln uppför och nerför i skurus alla backar.  men jag har det så jävla bra här. sola, surfa och bada i enorma vågor, äta lunch med utsikt över färgglada parasoll och handdukar,  kika runt i små små butiker med souvenir-saker. god mat. vår standard-internet-trappa. lata sena kvällar liggandes i filtar på balkongen och äta chips och prata. det är så skönt att ha någon som man kan prata med om allt, och även om man liksom redan pratat om allt så har man mer att prata om. knasigt att förklara, men det är så bra.  vi sitter på balkongen och äter konserverade persikohalvor.  förövrigt hatar jag blogg.se som vägrar lägga upp en bloggapp som skulle kommit i mars. det suger. hehe, hoppas det är skönt hemma i sverige, saknar alla fina människor. tillbaka på svensk mark på onsdag. hohhooohooo

DET BRÄNDE I AXELN OCH JAG MÅDDE ILLA. låste upp den blåa dörren så rutinerat, fullständigt tappade allpackning, de tre svarta väskorna. klev in i köket och där kom tårarna. jag känner inte till någon orsak men något måste ha chockat mig, eller fått mig att sakna eller eller eller. det är ett mysterium, när jag faller ihop på den blåa trasmattan bredvid mina numera bruna converse och gråter som ett barn. jag har velat berätta om emmaboda sedan jag kom hem nu. det går miljoner tankar genom huvudet och jag vet inte var jag ska börja. mycket kommer förbli hemligheter. men jag kan berätta att de fem dagarna på festival, var så bra. lera, regn, fukt, hårt underlag, ett förfärligt fågelbo till hår, det låter illa men jag kan inte låta bli att sakna det så absurt. brassestolen och en morgoncigg, sporadiska drinkar och kavli tomat&mozzarella-ost på de runda mackorna, eller fruktcoctail. när morgonen blivit dag och värken från den hårda kudden börja komma, då kanske det var dags för något band, eller att gå till stan, eller köpa nudlar, eller röka vattenpipa. många kvällar, när alla band hade spelat, hängde vi hos de sex vännerna och vidar. det var trolldom, hångel, lekar, skratt och tårar. jag vet inte längre vad jag ska skriva, men jag har haft det så jävla bäst! och om några timmar sitter jag på flyget till portugal. hejdå alla fina, och tack alla som gjorde emmaboda så fantastiskt. (håller tummarna för internet i portugalloooo)