den vita kudden
2011-01-30 @ 10:35:53
JAG BÖRJAR BLI RÄDD NU. jag är rädd för hur jag reagerar på saker. jag är rädd för hur jag beter mig mot andra. hur andra beter sig mot mig. jag är rädd för hur min kropp rör sig. jag är rädd för vad jag säger och hur jag säger det. jag är rädd för vad jag gör och hur jag gör det. jag livrädd för migsjälv. jag spelar migsjälv ett spratt. jag spökar för migsjälv. och jag blir rädd. livrädd. vettskrämd.
när jag som minst ens vill dela rum med någon ska jag dela säng med hela min familj. tvungen. när alla husets andra sängar och madrasser är upptagna av andra.
någonstans mellan brist på uppmärksamhet och sömn, brast det. jag kunde inte hjälpa att släppa ut de tårar som velat komma ut hela veckan. de landade som en blöt fläck mot den vita kudden. maskaran rann av. där låg jag. kunde inte stoppa flödet. tyckte synd om migsjälv. men främst var jag livrädd. vettskrämd.
Kommentarer:
Trackback
