skrev några meningar. men ingenting låter bra. det låter som en rosa blogg med fett typsnitt och glitter i den fashionabla spegelbildstagenmedblixtheadern. tänkte iaf skriva om min ångest inför julen och berätta att jag ska gosa hos alina ikväll. äta sushi. osv. och imorgon ska jag träna för första gången på mer än ett halvår. herregud. 

de senatse veckorna har jag nog haft hälften så många lektioner som mitt schema visar. det har varit sjukdom och snöstorm. men mest inställda lektioner. lärarna verkar inte ha något att göra. så säger man till någon att om vi måste komma på lektionen så har vi ju typ fett lång håltimme och det är ju jätte jobbigt. då nickar läraren förstående och säger att vi ska ju ändå bara kolla på film. och bam. ledig imorn. tack för mig. fyra(ev. tre) skoldagar kvar. 

hejsan. blev lite nyfiken såhär på kvällskvisten. när jag tänkte på hur jag knappt känner igen någon i mina kommentarsfält. förstår inte hur folk har hittat hit. så tänkte fråga. och är livrädd att jag inte får några svar nu när jag är så himla himla nyfiken. tänkte typ hur hittade ni hit? när kollade du in här första gången? hur länge har du "följt" mig? följer du mig slaviskt eller lite sporadiskt? och om du nu hänger här rätt ofta, varför? vad får dig att vilja hänga med mig i min tonårsmisär? puss.

lite frågisar i brist på livsinspiration.

var hittar jag din mössa? var det länge sedan? (mest om acnemössan)

jag har köpt mina mössor med diverse tryck på på cubus och sytt på märkena själv för det tycker jag är fint. köpte dem för rätt länge sedan men vad jag vet ska de finnas på vissa affärer fortfarande.

 

vart har du köpt din guldkedja(halsbandet)?

topshop! den har egentligen typ ett stort hjärta på sig, men det tog jag bort! 

 

vad använder du för hårfärg?

asså jag har fått denna fråga fler gånger och det blir ju lite kbäppt eftersom resultatet blir ju olika beroende på vad man har för färg och så innan färgning. men jag använde någon loreal tror jag. men mitt hår blev ju svart/lila efter den färgningen så den har tappat rätt mycket, så den färgen ger inte hårfärgen jag har nu.

 

vart är kappan från?

min svarta kappa är från monki!! 

 

var har du köpt dina örhängen? (guldknopparna?!?)

köpte dem för 20 kr på stadsmissionen. det är även klipsörhängen då jag ej har hål sedan några år tillbaka.

 

gör du något speciellt med dina ögonbryn för att få dem så breda och fylliga?

åh, får bara beröm för mina ögonbryn på min blogg och instagram, alla andra i min omgivning tycker inte om dem så det är kul att höra att någon tycker om mina fetingbryn. - jag har gjort mycket med mina ögonbryn "genom tiderna". ett tag målade jag dem med brun maskara. ett tag med svart eyeliner(orkade aldrig köpa ögonbrynspenna). den senaste tiden har jag använt en svart ögonskugga med typ guld i(blir lite brunaktigt men mest mörk. och jag glittrar i vissa ljus, haha.). problemet med mina "orginal"bryn är att de är så glesa. så brynen ser ljusare och mer ickeexisterande ut. därför fyller jag i dem. ordentligt. jag gillar bryn. så är det.

 

sedan vill jag passa på att tacka för alla andra fantastiska superfina kommentarer. det glädjer mig en mörk decemberkväll. tack tack tusen tack. ni är så fina.

✭tryck✭ läser mitt låsta dokument jag har på datorn. jag har fyllt det med 27 sidor. 13 419 ord. det är nog inte så mycket med tanke på att jag började i november 2010. vissa texter är bara några få ord och andra en hel sida i courier new pt. 11. men det kan vara flera månader mellan att jag skriver. och jag inser nu hur jävla mycket jag hade behövt prata med någon redan för två år sedan. jag har alltså gått två år ovetande att jag faktiskt kan gå längre än en vecka utan att vara ledsen. det gör så ont att läsa. och jag inser även hur bra jag har det nu jämfört med då. men ändå sitter jag här och gråter som ett barn och tycker synd om mig själv igen. är så jävla instabil just nu. vet inte riktigt vad som hände. 

tryckte på snooze 7 gånger. i den 58e minuten efter mitt första alarm kommer pappa in i rummet och direkt försvarar jag mig, jaja jag ska gå upp. varpå pappa inte alls pratar om att jag borde vakna utan att bussarna inte går i skuru. jag somnar om och vaknar ungefär halva skoldagen hade gått. insnöad. iskall. förkyld. och energilös. har genom radio hört om diverse väder och trafikrapporter. tycker synd om alla som pallrat sig till skolan men inte kommer hem nu. är själv glad att jag sitter invirad i filt framför brasan. tänkte kolla på film idag. dricka kaffe. och försöka plugga lite.

sitter skräddare framför brasan. dricker te och försöker kurera min förkylning. tänkte plugga diverse ämnen men kom inte längre än till google. och från google grenade sig buddhas lära till julklappsresearch. åh. börjar bli stressad för det också. att jag ens ska ha råd med klappisar till alla jag vill ge till och att det blir nåt bra. prestationsångest. julångest. och mitt i allt ska jag komma på vad jag själv vill ha. julafton och födelsedag inom loppet av en vecka. 

många tror att jag har det så lätt. för att jag förut inte pratat om mina problem och för att de vet att jag har bra relation till min familj. men de vet inte att jag under två års tid kämpade med att le varje dag. många tror att det är okej att vara orättvisa mot mig, för jag säger aldrig till när något känns fel. för exakt en månad sedan var jag och pratade med en som hjälper ungdomar med självkänsla. han berättade vem han var jag och berättade om varför jag kommit till honom. jag berättade hur lätt jag har att grotta ner mig i saker och vara mörk och ledsen för mer eller mindre ingenting.

 

han förklarade hur hjärnan fungerar i vissa fall. till exempel om du under en dag får höra åtta komplimanger, hur fint ditt hår är, hur dösnygga dina nya skor är, hur duktig du var på redovisningen, hur bra du passade i den där tröjan, hur fin vän du är som alltid ställer upp, hur söt du är när du skrattar, hur gullig du var som höll upp dörren eller fint du ritat. men så kommer den där jävlen som förstör din dag. en negativ kommentar. en. trots åtta komplimanger, drar den där enda kommentaren ner alla fina orden. det är som att de aldrig sagts.

 

vad vi måste göra är att för varje bra grej du gjort, eller fått höra måste vi assa. associera. vi måste bli glada och ta åt oss så att det verkligen lägger sig på minnet. och så ska vi inte lägga tid på den där elaka kommentaren. och om den dessutom är något du gjort som tex i mitt fall en målning som någon säger är lite konstig, ful eller något, så måste jag kunna skilja på mig, och vad jag gjort. att jag gjort något som någon inte tycker är bra, betyder inte att jag är dålig. att jag gjort något som någon tycker är bra betyder heller egentligen inte att jag är bra. men det jag gjort är bra. vi måste kunna skilja på det. det stärker vår självkänsla. 

 

om du tänker dig att du gjort en lista på tio grejer du ska göra under dagen, till exempel som ung mamma(enkelt exempel) så ska du klä barnen, skjutsa till dagis, jobba, kolla julklappar på lunchen, handla mat, hämta barnen, städa, gå ut med hunden, skicka in ett viktigt mail och laga mat. du gör hela listan utmärkt fram till att du ska laga mat. du står och kokar ris och plötslig hör du hur dina söner börjat bråka i rummet bredvid, du går dit för att lösa konflikten som den underbara mamma du är men när du kommer tillbaka har riset kokat över. "fan vad dålig jag är. hur kunde jag låta detta hända. jag är värdelös. jag är en dålig förälder. nu blir middagen försenad." du la inte ens märke till att du genom att hjälpa dina söner fick en guldstjärna på din "to do-list". eller ens reflekterat över att du faktiskt gjort allt förutom att koka riset rätt. och när du går och lägger dig har du det där i bakhuvet, eftersom att du assat händelsen genom att få så starka känslor kring det. och du kommer även då vakna med denna känsla och din morgon är inte sådär trevlig trots att solen skiner ute. 

 

för att inte reta upp sig på den där lilla kommentaren du fick under dagen, eller den där lilla grejen du gjorde, eller för att inte tänka på alla grejer du inte har kan man göra som jag lärt mig göra. varje kväll innan jag går och lägger mig(jag ska vara ärlig, har tappat det där, men har ändå tänket, men det bästa är att skriva varje varje kväll) skriver jag datum och tid och dag. sedan följer 6 punkter plus mina stjärnpunkter(du får ha fler punker på din lista än 3, 2 och 1, men det är ett rimligt mått). 

de första tre är tre grejer jag gjort bra under dagen, det kan vara den fjuttigaste grejen, men det spelar ingen roll, skriv det! du kan skriva att du diskat, trots att det är en självklarhet för dig. eller gått ut med hunden, eller hållt upp dörren. du kan även skriva att jag har varit rolig, mysig, glad eller liknande.

de kommande två punkterna är två grejer du är tacksam för. kanske att du har vänner, eller tak över huvudet, att du får gå i skolan eller att du bor i det land du bor i.

den sista punkten är något du behöver hjälp med inför morgondagen. här använder vi inga negationer. tex om du har ett prov kommande dag skriver vi kanske - hjälp mig vara lugn och koncentrerad. inte - hjälp mig att inte vara stressad. det är som att jag säger "tänk inte på en citron, tänk inte på en citron, tänk inte på en citron!" visst fick du upp en gul lite rund form i huvudet? så funkar hjärnan. så vi vänder på det och skriver kanske, hjälp mig att bli villig att plugga. 

sedan har jag mina stjärnpunkter. dels har jag en extra hjälppunkt och sedan saker jag ska intala mig. 

såhär kommer det se ut i min bok för idag.

försöker få ihop sjukdom och talskrivande, eller plugg överhuvudtaget. har ätit tomatsoppa och någon macka. mår så illa. har ingen matlust. inte ens sugen på kaffe. vill få denna vecka över. morgondagens tal. och fredagens uppsats. kan ör tillhället inte fylla ut den sista minuten i talet. det går inte ihop. kan inte koncentrera mig.

dear 78.73.11.253. mottog precis din mindre trevliga kommentar om hur tråkig bloggen blivit. antar att det väl är "roligare" att läsa om hur dåligt jag mådde. jag har aldrig själv tyckt att min blogg är bra, inspirerande eller givande på något sätt och har dessutom på sista tiden knappt bloggat. frågan bara vad som var så mycket bättre förut. du får gärna svara anonymt igen som du gjort under en period nu. försöker släppa dina senaste ord och undrar istället hur jag har kunnat missa att samma ipnummer gömmer sig under minst fyra alias. och det är alla sorters kommentarer en blogg kan få. du var på om min vikt, när det var ett återkommande ämne här. frågat om kläder. om kärlek. om instagram. om mitt rum. och varit nyfiken på mycket sedan september. alltid positiv. alltid anonym. och jag fattar inte varför jag la så mycket energi på ett liten ipnummer men jag, man kan tycka det är löjligt, tog åt mig av den senaste kommentaren och behövde avreagera mig. okej aa tja 78.73.11.253 mvh tråkig blogg. 

vad fan gör man när man aldrig kan genomföra det man tänker att man ska göra? när jag hela tiden vill säga det där men fastnar med orden i tungan. när jag hela tiden vill göra det där men reser mig aldrig upp. när jag hela tiden vill skriva det där men halkar med fingrarna. 

jag vet inte. känner mig så värdelös när jag tänker på att som faktiskt är möjligt och relevant. men som aldrig blir av. 

saker jag borde göra, som jag även vill göra: börja fota till projektarbetet. prata om en viktig sak. köpa gymkort och träna järnet. även ta promenader på döddagar och göra hemmaövningar. skriva det där hyllningstalet till svenskan som jag ska hålla lite stelt om en och en halv vecka. skriva ett cv och ge mig ut till en grå matbutik och försöka få ett jobb. få ihop nyår/födelsedag till något festligt. skriva i min brabok varje kväll. äta nyttigt. läsa böcker ur min bokhög bredvid sängen. 

KAN JAG INTE BARA TA TAG I ÅTMINSTONE EN SAK I TAGET. måste börja sätta upp mål och tidsbegränsning på grejer.