ni, få, som ändå är här, kollar läser och sådant som man gör på en blogg, lite då och då, måste ju tro att jag är världens mest deprimerade/deprimerande, tråkiga och gråaste tjej. klart som fan det smittar av sig när jag är såhär. kom igen lydia. skärpning. jag har varit självisk och omogen. nu ska jag bearbeta fram gamla jag igen.

typ första veckan i skolan innan jag blev svart och psyko. fin hålling osv.