det är svårt att beskriva starka känslor. det är liksom obeskrivligt. jag sitter med benen i skräddarställning. en kopp kaffe i ett starkt grepp, blundar och låter tonerna från bandet återigen sväva i rummet runt mig. när lokalen vibrerade. när the snow started falling. jag sitter med gåshud och våta kinder. fryser och ryser av bara tanken att jag befann mig någon meter ifrån killarna. det var bland det finaste jag varit med om.