och på grund av att jag skulle köpa det där okaffiga-kaffet så missade jag min buss. varje halvtimma går dom till mig. en halvtimma att antingen försvinna i fantasin jag inte har, den som faktiskt inte existerar. eller ta upp boken, få de x antal sidorna lästa. och då och då byta hand att hålla boken i för att sätta ned den andra i den lurviga fickan. men jag gjorde inte det. jag satt som ett fån och tittade på mina ben som vevat på cykeln i en halvtimme som korsade varandra. fick aldrig riktigt ro där på bänken. kaffet hade svalnat och smakade kall mjölk. bussen kom och jag satte ner fötterna som inte nått ner till marken där jag satt ordentligt med väskan tätt bredvid mig.

jag började där på boken. men surrade iväg till bussväntandet. men ska iaf verkligen läsa det jag borde nu. och döda mitt mag/huvudonda. brabra